Grundläggande regler för pensionsålder i Sverige
I Sverige styrs pensionsåldern av riktåldern, som från 2025 är 67 år för de flesta. Den bestämmer när du tidigast kan ta ut hela din allmänna pension, inklusive garantipension, medan inkomst- och premiepension kan tas ut tre år tidigare. Pensionsåldern är inte en fast gräns utan en flexibel norm som anpassas till medellivslängden för att säkerställa att pensionen räcker hela livet.
Vad är pensionsålder?
Pensionsåldern avser den ålder då du kan börja ta ut din allmänna pension från det statliga systemet. Den inkluderar inkomstpension, premiepension och garantipension, som administreras av Pensionsmyndigheten. Tanken är att du ska kunna planera ditt arbetsliv kring denna ålder, men du har flexibilitet att ta ut pension tidigare eller senare, vilket påverkar beloppets storlek. Enligt Pensionsmyndigheten kan tidigast uttag leda till lägre månadsbelopp, medan väntan ökar utbetalningen med upp till 8 procent per år.
Riktålder vs. lägsta ålder
Riktåldern är den rekommenderade normen för uttag, satt till 67 år från 2025, medan lägsta ålder för inkomst- och premiepension är tre år lägre, alltså 64 år. För garantipension gäller riktåldern som lägsta gräns. Skillnaden gör systemet flexibelt: du kan kombinera deltid med pension för att optimera inkomsten. Det här upplägget ersätter den gamla fasta pensionsåldern på 65 år och justeras vart sjätte år baserat på demografiska förändringar.
Påverkan av medellivslängd
Medellivslängden i Sverige ökar, vilket leder till höjd riktålder för att pensionerna ska vara hållbara. Under 2023 var genomsnittlig pensionsålder 66 år, en ökning med 1,2 år från året innan, enligt Pensionsmyndighetens statistik. Höjningen till 67 år från 2025 kompenserar för längre liv och fler pensionsår. Detta påverkar främst de födda efter 1959 och uppmuntrar till längre arbetsliv för att maximera pensionen.
Pensionsålder baserat på födelseår
Din pensionsålder beror på när du är född, med riktåldern som avgörande faktor. För de födda 1958–1960 gäller riktålder 66 år, medan senare kohorter får 67 år från 2025. Tabellen nedan visar översikten, baserat på Pensionsmyndighetens regler.
| Födelseår | Lägsta ålder för inkomst- och premiepension | Riktålder (garantipension m.m.) |
|---|---|---|
| 1958 | 63 år | 66 år |
| 1959–1960 | 63 år | 66 år |
| 1961–1965 | 64 år | 67 år |
| 1966 och senare | 64 år | 67 år (från 2026) |
För födda 1960 kan du alltså ta ut del av pensionen vid 63 år, men full garantipension väntar till 66 år. Detta ger möjlighet till gradvis övergång från arbete till pension.
Född 1958–1960
Om du är född 1958–1960 gäller riktålder 66 år, med lägsta uttag vid 63 år för inkomstpension. Pensionsåldern i Sverige för denna grupp är flexibel, men genomsnittet ligger runt 66 år. Du kan påverka utbetalningen genom att vänta, vilket ger högre månadsbelopp – en strategi som många 60-talister använder för att nå ett genomsnittligt pensionskapital på 1,8 miljoner kronor vid 65 år.
Född 1961–1965
För födda 1961–1965 höjs riktåldern till 67 år, med tidigast uttag av inkomstpension vid 64 år. Detta innebär att du behöver planera för längre arbetsliv, särskilt om du saknar stark tjänstepension. Enligt minPension kan du kombinera uttag med deltid för att mildra effekten, men experter rekommenderar prognosberäkningar för att undvika inkomsttapp.
Född 1966 och senare
De yngre kohorterna, födda 1966 eller senare, följer samma riktålder på 67 år från 2026, med lägsta ålder 64 år. Framtida justeringar kan höja den ytterligare med livslängden. Fokusera på sparande tidigt för att kompensera, då genomsnittlig pensionsålder väntas stiga ytterligare till 2025.
Förändringar med riktålder 2025
Från 2025 ersätter riktåldern den fasta pensionsåldern, med 67 år som norm för uttag av allmän pension. Detta höjer gränsen för tidigast uttag av inkomst- och premiepension till 64 år, medan garantipension startar vid 67 år. Förändringen syftar till hållbarhet i systemet och påverkar främst de som planerar pension runt 2030-talet.
Vad innebär höjningen till 67 år?
Höjningen till 67 år från 2025 baseras på riksdagsbeslut för att matcha ökad livslängd. Enligt Pensionsmyndigheten ger det dig tid att planera, men innebär längre arbete för att bibehålla pensionens värde. För pensionsålder i Sverige betyder det en gradvis övergång: ingen abrupt förändring, utan årlig anpassning. Läs mer om höjd pensionsålder på Pensionsmyndighetens sajt.
Effekter på uttag av allmän pension
Uttag av allmän pension påverkas genom lägre belopp vid tidig pensionering – upp till 7 procent minskning per år. Riktåldern på 67 år gör att garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg startar senare. För de födda 1962 kan detta betyda ett behov av privat sparande för att täcka gapet till 64 års ålder. Enligt statistik från 2023 har genomsnittlig pensionsålder redan stigit till 66 år, driven av dessa förändringar.
Tips för planering
Tips: Så maximerar du din pension kring riktåldern
- Gör en prognos på minpension.se för att se effekten av uttag vid 64 vs. 67 år.
- Spara extra i IPS eller privat pension för att kompensera tidiga år.
- Överväg deltid från 62 år för att balansera inkomst och pensionstillväxt.
Planera med hjälp av riktålder-guider och kombinera med tjänstepension för bättre ekonomi.
Internationell jämförelse av pensionsålder
Sveriges pensionsålder på 67 år placerar oss i övre skiktet i EU, med flexibla uttagsalternativ från 64 år. Jämfört med grannländerna som Norge och Danmark, som har liknande riktlinjer, ligger vi i linje med trenden mot längre arbetsliv. Globalt varierar det kraftigt: lägre i vissa utvecklingsländer, högre i Storbritannien.
EU-länder: Sverige vs. grannar
I EU har Sverige en riktålder på 67 år, medan Danmark och Norge erbjuder flexibla åldrar runt 67–68 år. Finland följer med 65–68 år, beroende på yrke. Enligt Pensionsskyddscentralen är genomsnittet i EU 65–67 år, med Sverige som exempel på anpassning till livslängd. För pensionsålder i Europa lista se internationell jämförelse.
Globala exempel: USA, Kina, Frankrike
USA har pensionsålder 66–67 år för socialförsäkring, med tidigt uttag vid 62 år men reducerat belopp. Kina höjer gradvis till 65 år för att hantera åldrande befolkning, medan Frankrike protesterade mot höjning till 64 år 2023. Spanien och Grekland ligger på 66–67 år, likt Sverige. Dessa förändringar speglar globala utmaningar med demografi.
Länder med lägst/högst ålder
Vilket land har lägst pensionsålder? Länder som Kroatien erbjuder 65 år tidigt, medan Island har lägst i Norden runt 67. Högst är Storbritannien med planerad 68 år från 2046. Jämfört med Sverige ger detta perspektiv på hur 67 år är en balanserad nivå för hållbarhet.
Specialfall: Yrkesgrupper och undantag
Vissa yrken har undantag från standard pensionsålder, som brandmän och poliser som kan gå i pension tidigare på grund av fysiska krav. LAS-regler skyddar äldre anställda till 69 år, men riktåldern påverkar ändå uttag. För tidig pension vid 62–63 år krävs ofta privat planering.
Brandmän och poliser
Brandmän har pensionsålder runt 60–62 år via yrkesspecifika förmåner, medan poliser kan ta ut vid 60 år med reducerad pension. Dessa undantag motiveras av hälsorisker, enligt fackliga avtal. För allmän pension gäller dock riktåldern, så komplettera med tjänstepension.
LAS och anställningsskydd
LAS skyddar anställning till 69 år, men pensionsålder påverkar inte direkt skyddet. Det ger möjlighet att jobba längre för högre pension. För Samhall-anställda gäller samma regler från 2025, med fokus på anpassat arbete.
Tidig pensionering vid 62/63 år
Tidig pension vid 62 år är möjlig för inkomstpension om riktåldern är 65, men med avdrag. Från 2025 kräver det starkare sparande, som i guider för pension vid 62 år. Risken är lägre livslång inkomst, så beräkna noga.
Vanliga frågor om pensionsålder
När kan jag gå i pension?
Du kan ta ut allmän pension tidigast vid 64 år från 2025, men riktåldern är 67 år för full utbetalning. Detta ger flexibilitet att kombinera med arbete, men tidigt uttag minskar beloppet med cirka 0,5 procent per månad. För personlig planering, använd Pensionsmyndighetens verktyg för att se hur ditt födelseår påverkar.
Vad är riktåldern för pension?
Riktåldern är normen för när det är lämpligt att ta ut pension, satt till 67 år från 2025 för de flesta. Den justeras vart sjätte år baserat på medellivslängd och styr garantipensionens start. Till skillnad från lägsta ålder fokuserar den på långsiktig hållbarhet, och påverkar uttag av riktålder pension per födelseår.
Hur påverkas pensionen av födelseår?
Pensionsåldern ökar med ditt födelseår: födda 1960 har riktålder 66 år, medan 1962 och senare får 67 år. Detta innebär längre väntetid på full pension men högre månadsbelopp vid väntan. För född 1961, som har hög sökvolym, rekommenderas prognos för att bedöma effekten på inkomstpension och premiepension.
Vad är pensionsåldern i andra EU-länder?
I EU varierar pensionsåldern från 62 år i Frankrike till 68 år i Nederländerna, med Sverige på 67 år som genomsnitt. Grannar som Danmark har 67–74 år flexibelt, medan Grekland ligger på 67 år. Jämförelser visar att Sverige erbjuder mer flexibilitet än fasta system i södra Europa, men liknar Norden.
Kan man ta ut pension tidigare?
Ja, inkomst- och premiepension kan tas ut från 64 år om riktåldern är 67, men med reducering. För expertstrategi: vänta till 70 år för maximal utbetalning, särskilt om du har låg inkomst. Risker inkluderar lägre totalpension; kombinera med deltid för att minimera inkomstbortfall, som i fall för född 1959.
Vilken är genomsnittlig pensionsålder i Sverige 2025?
Genomsnittlig pensionsålder förväntas ligga runt 66,5 år 2025, upp från 66 år 2023 på grund av riktåldern. Detta drivs av fler som jobbar längre för att maximera pensionen. För dig som planerar, väg in yrkesfaktorer som LAS-skydd till 69 år mot tidiga uttag för bättre livskvalitet.