Vad är tilläggspension?
Tilläggspension är en del av den allmänna pensionen som kompletterar inkomstpensionen för personer med lägre inkomster under arbetslivet. Den ger ett extra stöd för att säkerställa en grundläggande levnadsnivå i pensionen. Till skillnad från inkomstpensionen, som baseras på dina faktiska inkomster, är tilläggspensionen utformad som ett fördelningssystem där tidigare generationers ATP-bidrag finansierar dagens utbetalningar.
Definition och syfte
Tilläggspension, ofta kallad allmän tilläggspension eller ATP, är en förmån inom det svenska pensionssystemet som infördes 1960. Syftet är att ge extra pension till de som haft låg inkomst eller korta anställningar. Den betalas ut månadsvis och räknas som en del av din totala pension, men den är behovsprövad och påverkas av andra inkomster.
Skillnad från inkomstpension
Medan inkomstpensionen följer din lön och inbetalningar över livet, är tilläggspensionen en fast del som inte växer med inkomstutvecklingen på samma sätt. Inkomstpensionen är större för höginkomsttagare, medan tilläggspensionen stödjer de med lägre pensionsrätter. Båda ingår i den allmänna pensionen och hanteras av Pensionsmyndigheten.
Historik från ATP
Allmän tilläggspension (ATP) var det gamla namnet på systemet innan det nuvarande pensionssystemet infördes 1994. Det byggde på obligatoriska avgifter från arbetsgivare. Idag integreras det i det nya systemet för de som arbetat före 1994, och det skapar en bro mellan gamla och nya regler för en smidig övergång.
Vem har rätt till tilläggspension?
Du har rätt till tilläggspension om du har tjänat in pensionsrätter genom arbete i Sverige eller inom EU/EES, och din inkomstpension är låg. Behörigheten kräver minst tre års bosättning i Sverige för full rätt, men lägre nivåer gäller vid kortare tid. Det är en behovsprövad förmån som minskas vid höga andra inkomster.
Behörighetskrav
De som arbetat minst ett år i Sverige med låg lön kvalificerar sig. Full tilläggspension kräver 40 års arbete med genomsnittslön, men det räknas proportionerligt. Invandrare och korttidsarbetare får reducerad nivå baserat på bosättningstid.
Koppling till bosättning i Sverige
Minst tre års boende i Sverige behövs för grundläggande rättigheter, enligt Pensionsmyndigheten. För EU-medborgare räknas tid i EES-länder med. Detta säkerställer att systemet stödjer långvariga boende.
Behovsprövning
Tilläggspension prövas mot totala inkomster, inklusive tjänstepension. Om din inkomst överstiger en gräns minskas utbetalningen. Det är inte som garantipensionen, som är mer grundläggande.
För mer om allmän pension, pensionstillägg.
Hur länge betalas tilläggspension ut?
Tilläggspension betalas ut livslångt från det att du når pensionsåldern, vanligtvis 65 år. Utbetalningen fortsätter så länge du lever, men kan påverkas av andra inkomster eller flytt utomlands. Det finns inget fast slutdatum, men efterlevandeskydd kan gälla vid dödsfall.
Utbetalningsperiod
Utbetalningen startar normalt vid 65 års ålder och pågår livet ut. Du kan välja att skjuta upp den för högre belopp senare. För de med ATP från äldre systemet gäller samma princip.
Påverkan av andra inkomster
Högre inkomster från jobb eller annan pension minskar tilläggspensionen. Det är en inkomstprövad förmån som justeras årligen.
Efterlevandeskydd
Vid din bortgång kan en make eller sambo få efterlevandepension, som inkluderar delar av tilläggspensionen. Detta skyddar familjen ekonomiskt.
Tilläggspension 2025: Höjningar och förändringar
Från januari 2025 höjs tilläggspensionen med 4,0 procent, i linje med inkomstutvecklingen minus förskottsränta. Detta ger en genomsnittlig ökning på 316–796 kronor före skatt per månad för de flesta mottagare. Jämfört med 2024:s 1,0 procenthöjning är det en betydande förbättring som stärker pensionärers ekonomi.
Procentuell ökning
Höjningen på 4,0 procent baseras på inkomstindexet om 5,7 procent minus 1,6 procent förskott, enligt Pensionsmyndigheten (Inkomstpensionen ökar med 4 procent 2025). Detta gäller inkomst- och tilläggspension tillsammans.
Genomsnittliga belopp
Den totala pensionen, inklusive tilläggspension, ökar med 330–1 530 kronor efter skatt. För tilläggspension specifikt handlar det om de nämnda 316–796 kronorna före skatt. Personer med låg pension gynnas mest.
| Pensionsdel | Procentuell höjning | Genomsnittligt belopp före skatt (kr/månad) | Genomsnittligt belopp efter skatt (kr/månad) |
|---|---|---|---|
| Inkomst- och tilläggspension | 4,0 % | 316–796 | 250–630 |
| Garantipension (relaterad) | 2,6 % | -92–73 | -70–55 |
| Total allmän pension | Varierar | 460–1 590 | 330–1 530 |
Jämfört med 2024, då höjningen var lägre, blir 2025 ett starkare år för pensionärer. För detaljer, se Pensionsmyndighetens prognos (Så blir pensionen 2025).
Läs mer om inkomstpensionstillägg för relaterade förändringar.
Tilläggspension i relation till andra pensioner
Tilläggspension samverkar med andra delar av pensionen, som garantipension och tjänstepension, för att bilda din totala utbetalning. Den kompletterar ofta garantipensionen för de med låg inkomst. Ansökan sker automatiskt via Pensionsmyndigheten om du är registrerad.
Med garantipension
Garantipension är en basförmån för de utan tillräcklig inkomstpension, medan tilläggspension adderar baserat på tidigare arbete. Tillsammans höjs de med 2,6 procent 2025 för garantidelen. Skillnaden är att tilläggspension kräver inbetalda rättigheter, till skillnad från garantipensionens bosättningskrav.
Med tjänstepension
Tjänstepension från arbetsgivare räknas som inkomst och kan minska tilläggspensionen. Totalt sett ökar hela pensionen med upp till 1 530 kronor efter skatt 2025. För en helhetsbild, besök Hur blir pensionen 2025?.
Ansökan via Pensionsmyndigheten
Du behöver sällan ansöka manuellt – det sker vid pensionsansökan. Kontrollera din prognos på Mina sidor. För stöd, se guider om bostadstillägg pensionär.
För beräkningar relaterade till bostad, läs om pensionsmyndigheten bostadstillägg.
Vanliga frågor om tilläggspension
Vad är tilläggspension?
Tilläggspension är en del av den allmänna pensionen som ger extra stöd till de med låg inkomst under arbetslivet. Den infördes som ATP 1960 och integrerades i det moderna systemet 1994 för att säkerställa grundläggande pension. Den betalas ut månadsvis och påverkas av dina pensionsrätter från arbete i Sverige eller EES. För nybörjare är det viktigt att veta att den kompletterar inkomstpensionen utan att kräva separat ansökan.
Hur mycket tilläggspension får man?
Beloppet varierar beroende på dina inbetalade rättigheter och totala inkomster, men genomsnittet höjs med 316–796 kronor före skatt 2025. Det baseras på 40 års arbete med låg lön för full nivå, men proportioneras vid kortare tid. Expertmässigt kan du maximera genom att kontrollera prognoser på minpension.se, då andra inkomster som tjänstepension minskar utbetalningen. Jämfört med garantipension är tilläggspension mer kopplad till arbetsinsats.
Vad är skillnaden mellan tilläggspension och garantipension?
Tilläggspension bygger på dina inbetalningar från lågavlönat arbete, medan garantipension är en basnivå för de utan tillräckliga rättigheter, baserad på bosättning. Båda höjs 2025, men tilläggspension med 4,0 procent och garantipension med 2,6 procent. För experter innebär detta att tilläggspension kan kombineras för bättre skydd, men behovsprövningen skiljer dem åt. Många blandar ihop dem, men tilläggspension kräver arbetsbakgrund.
När betalas tilläggspension ut?
Utbetalningen startar vanligtvis vid 65 års ålder, men du kan välja senare för högre belopp. Den betalas månadsvis från Pensionsmyndigheten, med justeringar varje år baserat på index. För de med ATP från äldre tider gäller samma start, men med efterlevandeskydd för familj. Strategiskt kan du planera uttag för att minimera skatteeffekter.
Vem får tilläggspension?
De med låg inkomstpension och minst ett års arbete i Sverige kvalificerar, med full rätt vid 40 år. Bosättning på tre år krävs för grundnivå, längre för max. Risken är att höga andra inkomster minskar den, så experter rekommenderar att räkna på total ekonomi. Invandrare gynnas via EES-regler.
Hur länge får man tilläggspension?
Tilläggspension är livslång och fortsätter tills döden, med möjlighet till efterlevandeskydd. Andra inkomster kan reducera den under perioder, men den återställs vid behov. Avancerat sett påverkar livslängd utbetalningen via balanstalet i systemet. Planera för långsiktigt genom att kombinera med privat sparande.