Grunderna i flexpension
Flexpension är en förmån som ger dig möjlighet att både spara extra till din pension och minska din arbetstid mot slutet av karriären utan att förlora inkomst. Den infördes 2015 och omfattar idag över 60 procent av tjänstemännen i Sverige genom kollektivavtal. Syftet är att underlätta en mjuk övergång till pensionen, särskilt för de som vill arbeta längre men på deltid.
Definition och syfte
Flexpension, även kallad deltidspension, är en del av tjänstepensionen där din arbetsgivare betalar in extra pengar till ditt pensionskapital varje månad. Dessa pengar ackumuleras över tid och kan användas för att kompensera för minskad arbetstid senare, ofta från 62 års ålder. Målet är att ge mer flexibilitet i arbetslivet och säkerställa en bättre ekonomi i pensionen, enligt Avtalat.se.
Vem omfattas?
Ungefär en miljon privatanställda tjänstemän omfattas av flexpension via kollektivavtal med fack som Unionen eller Sveriges Ingenjörer. Det gäller främst de med avtal som SAF, KAP-KL eller ITP, men inte alla anställda – enskilda anställningsavtal täcker det inte alltid. Kontrollera ditt kollektivavtal för att se om du ingår, som beskrivs på minPension.se.
Skillnad mot allmän pension
Allmän pension kommer från staten via inbetalningar på din lön och baseras på din inkomst, medan flexpension är en extra del av tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in utöver den vanliga. Flexpension påverkar inte din allmänna pension direkt men kan indirekt öka den genom längre arbetsliv. Tjänstepension är en av tre delar i det svenska pensionssystemet, bredvid allmän pension och eventuellt privat sparande – läs mer om tjänstepension.
Hur fungerar flexpension?
Flexpension fungerar genom löpande inbetalningar till ett speciellt konto som växer med ränta, och en rätt att gå ner i arbetstid med bibehållen lön. Du kan börja använda det från en viss ålder, beroende på avtal, och det ger både ekonomisk buffert och fritid.
Inbetalningar och ackumulering
Varje månad betalar din arbetsgivare in minst 0,5 procent av din lön till flexpensionskontot, utöver den vanliga tjänstepensionen. Pengarna förvaltas som en del av ditt pensionssparande och växer med avkastning över tid. För en genomsnittlig lön ackumuleras det till ett betydande kapital vid pensionsåldern, som rapporterats i Ingenjören 2023.
Rätt till minskad arbetstid
Från 62 år har du i många avtal rätt att minska din arbetstid till 80 procent med full lön, där flexpensionspengarna täcker skillnaden. Arbetsgivaren måste godkänna det, men det är en förstärkt lagstadgad rätt enligt kollektivavtal. Detta kallas ofta deltidspension och syftar till att du ska kunna arbeta längre utan utbrändhet.
Exempel på beräkning
För en 60-årig civilingenjör med genomsnittslön kan flexpensionskapitalet ligga på 200 000–300 000 kronor efter tio års inbetalningar, baserat på 2023-data. Om du går ner till 80 procent arbetstid från 62 år kan det räcka till att täcka inkomstbortfallet i cirka fem år, beroende på avkastning. Använd räknare på Sveriges Ingenjörers sajt för personliga beräkningar.
| Avtal | Inbetalning (% av lön) | Åldersstart för deltid | Täckning |
|---|---|---|---|
| Unionen (privat) | 0,5–2 % | 62 år | Tjänstemän |
| ITP2 (ingenjörer) | 1 % | 62 år | Privat sektor |
| SAF (allmän) | 0,5 % | 63 år | Bred täckning |
Fördelar och nackdelar
Flexpension erbjuder extra pengar och tid, men det finns risker som beroende av godkännande och potentiell påverkan på andra förmåner. Det passar bäst de som planerar länge i förväg.
Ekonomiska fördelar
Du får mer pengar till pensionen genom extra inbetalningar, som kan öka ditt månatliga uttag med tusenlappar. Det ger också möjlighet att gå ner i tid med bibehållen lön, vilket förbättrar livskvaliteten. Enligt Unionen kan det leda till en starkare ekonomi i pensionen för de som utnyttjar det fullt ut.
Potentiella nackdelar
En nackdel är att flexpensionen inte garanterar deltid – arbetsgivaren kan neka om det påverkar verksamheten. Det kan också minska din allmänna pension om du arbetar mindre tid totalt. Dessutom är kapitalet låst till pensionen, så det finns ingen flexibilitet för andra behov, som noteras i diskussioner på Unionens sida.
Vem vinner mest?
De som vinner mest är tjänstemän med höga löner och lång karriär, som ingenjörer eller Unionen-medlemmar, där kapitalet växer snabbt. För lägre inkomster kan effekten vara mindre märkbar. Personer födda runt 1965, som närmar sig pension vid 65–67 år, gynnas särskilt av möjligheten att gå ner i tid innan pension.
Tips: Så maximerar du din flexpension
Kontrollera ditt avtal tidigt och börja spara extra privat om det behövs. Prata med din chef om deltid minst ett år i förväg. Använd prognostverktyg på minPension.se för att se ditt kapital.
Flexpension i specifika avtal
Flexpension varierar mellan avtal, med Unionen som ett exempel på starkt skydd för privatanställda. ITP2 ger specifika fördelar för ingenjörer, medan 2025-uppdateringar fokuserar på fler branscher.
Unionen och privatanställda
Inom Unionens avtal betalas extra in till tjänstepension och du har rätt att gå ner i arbetstid efter 60 år i vissa fall. Det omfattar över en miljon medlemmar och betonar mer pengar och tid. Se detaljer på Publikts guide.
ITP2 och ingenjörer
ITP2-avtalet inkluderar flexpension med högre inbetalningar för de med lön över 40 000 kronor. Det ger rätt till deltidspension vid 62 år med full lön på 80 procents tid. Sveriges Ingenjörer rekommenderar det för tekniska yrken.
Aktuella ändringar 2025
År 2025 har fler branscher, som vård och omsorg, infört flexpension via nya avtal, enligt Arbetsgivaralliansen. Inbetalningarna har ökat något för att motverka inflation, men kärnreglerna kvarstår. Verifiera förändringar via ditt fack.
Planera din flexpension
För att utnyttja flexpension, börja med att logga in på ditt pensionskonto och planera med din arbetsgivare. Undvik misstag som att glömma ansökan, och se fram emot en flexiblare framtid.
Steg för att ansöka
- Logga in på Collectum eller Alecta för att se ditt kapital.
- Diskutera med din chef om deltid minst sex månader i förväg.
- Ansök via ditt fack eller HR – godkännande tar ofta 1–3 månader.
Vanliga misstag
Många glömmer att kapitalet bara kan användas för deltid eller pension, inte annat sparande. Ett annat misstag är att inte räkna på hur länge pengarna räcker. Planera din pension via pensionsplanering för att undvika det.
Framtida utsikter
Med stigande pensionsålder blir flexpension allt viktigare för att hålla arbetskraften aktiv. Fram till 2030 förväntas fler avtal inkludera det, enligt PTK-rapporter. Det ger chans till mer pengar och bättre balans i livet.
Vanliga frågor om flexpension
Vad är skillnaden mellan flexpension och deltidspension?
Flexpension och deltidspension är i princip samma sak – flexpension är det vanligaste namnet för den förmån som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen och rätt till minskad arbetstid. Skillnaden ligger ofta i avtalen, där deltidspension betonar den tidsaspekten mer. Båda syftar till att underlätta en gradvis pensionering, men kolla ditt specifika kollektivavtal för exakta termer, som förklaras på minPension.se. Det är viktigt att förstå detta för att maximera fördelarna i din planering.
Hur mycket pengar betalas in till flexpension?
Inbetalningarna är minst 0,5 procent av din lön varje månad, men kan vara högre beroende på avtal, upp till 2 procent i vissa fall. Över tid ackumuleras det till ett kapital som kan nå 200 000–300 000 kronor vid 60 års ålder för genomsnittliga löner. Avkastningen beror på förvaltningen via Collectum eller liknande, och 2025 har vissa ökningar skett på grund av nya avtal. Räkna på det personligt för att se din förväntade summa.
Vem omfattas av flexpension?
Primärt privatanställda tjänstemän med kollektivavtal från fack som Unionen, Sveriges Ingenjörer eller Vision, vilket täcker cirka 60 procent av tjänstemännen. Det gäller inte obegränsat – du måste ha varit med i avtalet en viss tid, ofta från 55 års ålder. Offentliganställda har liknande förmåner via KAP-KL, men detaljerna skiljer sig. Kontrollera via ditt fack för att se om du kvalificerar dig.
Kan alla gå ner i arbetstid med flexpension?
Nej, inte alla – det kräver godkännande från arbetsgivaren, som kan neka om det påverkar verksamheten negativt. Rätten gäller från 62 år i de flesta avtal, med 80 procents tid och full lön. För de födda 1965 eller senare kan det kombineras med allmän pension för att förlänga arbetslivet. Experter rekommenderar att förhandla tidigt för att öka chanserna till framgång.
Hur påverkar flexpension den allmänna pensionen?
Flexpension påverkar inte direkt din allmänna pension, som baseras på total inkomst och arbetad tid, men genom minskad arbetstid kan din pensionsgrundande inkomst sjunka något. Det ger dock indirekt fördelar genom längre karriär och extra sparande som kompletterar den allmänna delen. I 2025-sammanhanget, med höjd pensionsålder, blir det en strategi för att balansera inkomstbortfall. Kombinera det med privat sparande för optimal effekt.
När kan jag gå i pension om jag är född 1965 och använder flexpension?
För dig född 1965 är normal pensionsålder 65 år, men med flexpension kan du börja minska arbetstid från 62 år och gå i full pension vid 67 för att maximera utbetalningen. Det ger tid att ackumulera mer kapital och undvika straff för tidig uttag. Tänk på att allmän pension minskar om du slutar för tidigt, så planera med deltid för att optimera totalen. Konsultera Pensionsmyndigheten för personlig prognos, särskilt med 2025-regler.
Vilka är nackdelarna med flexpension?
En nackdel är osäkerheten kring arbetsgivarens godkännande för deltid, vilket kan leda till konflikt. Dessutom låses kapitalet till pension, så det kan inte användas för andra nödlägen, och det påverkar potentiellt andra förmåner som sjukpenning. För experter är risken att det inte räcker länge nog om avkastningen är låg, som i lågkonjunkturer. Balansera med diversifierat sparande för att mildra dessa risker.