Vad är flexpension?
Flexpension är en förmån i många kollektivavtal som ger extra avsättningar till din tjänstepension och möjlighet att arbeta deltid mot slutet av karriären. Den syftar till att förbättra din ekonomiska situation i pensionen genom att spara mer pengar över tid och erbjuda flexibilitet i arbetslivet. Till skillnad från vanlig tjänstepension, som är en standarddel av kollektivavtalet, fokuserar flexpension på både ökad sparande och rätten att trappa ner arbetstiden.
Definition och syfte
Flexpension, även kallad deltidspension i vissa sammanhang, innebär att din arbetsgivare betalar in extra premie till din tjänstepension varje månad. Syftet är att kompensera för att vi lever längre och därmed behöver pensionen räcka längre. Det ger dig större kontroll över hur och när du går i pension, enligt en guide från Unionen.
Vem omfattas?
Du omfattas av flexpension om du har ett kollektivavtal med en arbetsgivare som erbjuder det, ofta inom privat sektor som Unionen eller ITP-avtal. Det gäller tjänstemän från cirka 25 års ålder, men deltidsmöjligheten öppnar sig först kring 55–62 år beroende på avtal. Statligt anställda och vissa ideella organisationer har börjat införa det från 2024–2025, som beskrivs i Publikt.
Skillnad mot vanlig tjänstepension
Vanlig tjänstepension är en grundläggande del av ditt kollektivavtal, medan flexpension lägger på extra insättningar på 0,3–0,6 procent av lönen. Den skiljer sig genom den förstärkta rätten till deltid, som inte finns i standardtjänstepensionen. För mer om tjänstepension i allmänhet, se vår guide om deltidspension.
Hur fungerar flexpension?
Flexpension fungerar genom löpande avsättningar till din pension från 25 års ålder och en möjlighet till deltid från äldre ålder, där premien fortsätter att betalas in. Pengarna växer med avkastning tills du tar ut dem vid pension. Processen är automatisk via kollektivavtalet, men du behöver ansöka om deltid hos arbetsgivaren.
Avsättningar och premie
Arbetsgivaren betalar in en deltidspremie motsvarande en viss procent av din lön, ofta 0,5 procent, till din ITP eller liknande plan. För ITP2 går det till din valbara del, medan ITP1 placeras i ditt valda fondalternativ. Avsättningarna startar vid 25 år och fortsätter fram till pension, enligt information från minPension.
Rätt till deltid
Från 55 eller 62 år, beroende på avtal, har du rätt att minska arbetstiden med upp till 20–50 procent, medan premien betalas på heltid. Arbetsgivaren måste godkänna, men det är en förhandlad rätt i kollektivavtalet. Detta ger dig mer fritid utan att förlora full pensionstillväxt.
Uttag och varaktighet
Du tar ut flexpensionen som en del av din tjänstepension från 62 års ålder, och pengarna räcker ofta i flera år beroende på avsättningarna. Uttaget kan ske månadsvis eller som engångssumma. Varaktigheten beror på din ålder vid start; för en 60-åring kan det täcka 5–10 år av deltid.
Flexpension i olika avtal och fack
Flexpension varierar mellan avtal, men kärnan är densamma: extra premie och deltidsrätt. Unionen erbjuder det i många privatanställningar, medan statliga avtal via SPV har introducerat det nyligen. Jämför dina rättigheter baserat på ditt fack och sektor.
Unionen och privatanställda
Inom Unionen får medlemmar extra avsättningar via SAF-LO-avtalet, ofta 0,4 procent av lönen. Det gäller privatanställda i tjänstesektorn och ger stark deltidsrätt från 62 år. För detaljer, besök Unionens sida om flexpension.
ITP och statliga sektorn
För ITP-avtalet, som gäller många privatanställda, integreras flexpension i ITP2 med avsättningar till ITPK. Statligt anställda ser det i SPV:s årsbesked från 2024 för de födda före 1988. Det påverkar över 680 000 personer, enligt Publikt.
Almega och andra organisationer
Almega-avtal inom tjänstesektorn inkluderar flexpension med liknande satser, men anpassat efter bransch. Från 2025 införs det i ideella organisationer och idrott via Arbetsgivaralliansen. Privatanställda läkare har fått det sedan juli 2024 via Vårdföretagarna.
| Avtal/Fack | Avsättningssats (% av lön) | Minimålder för deltid | Exempel på premie (vid 40 000 kr lön) |
|---|---|---|---|
| Unionen | 0,4–0,5 | 62 år | 160–200 kr/mån |
| ITP2 | 0,5 | 62 år | 200 kr/mån |
| Statligt (SPV) | 0,3–0,6 | 55 år | 120–240 kr/mån |
| Almega | 0,4 | 62 år | 160 kr/mån |
Räkneexempel på flexpensionsvärde
Med en snittlön på 40 000 kronor kan flexpension ge tusentals kronor extra per år i pension. Över tid ackumuleras värdet med ränta, och 2025:s pensionshöjning förstärker effekten. Använd minpension.se för personliga beräkningar.
Exempel för snittlön
För en Unionen-medlem med 40 000 kronor i lön blir den årliga avsättningen cirka 2 400 kronor (0,5 procent). Efter ett år växer det med marknadsavkastning. Enligt Kollega (2023) har en snittlönemedlem fått 42 000 kronor extra efter 10 år.
Effekt över tid
Med 3 procents årlig avkastning kan 10 års avsättningar på 2 400 kronor per år växa till cirka 28 000 kronor vid uttag. För längre tid, som från 25 till 65 år, blir det betydligt mer – upp till hundratusentals kronor.
Pensionsökning 2025
Pensionerna höjs med 4 procent i inkomstpensionen 2025, vilket indirekt ökar flexpensionsvärdet genom högre bas. Flexpensionens premie påverkas inte direkt, men ditt totala pensionsuttag blir större, som rapporterats på Pensionsguide.se.
Fördelar och nackdelar med flexpension
Flexpension erbjuder mer sparande och flexibilitet, men kan innebära lägre lön under deltid. Väg fördelarna mot din situation innan du söker deltid.
Fördelar: Mer pension och flexibilitet
Du får extra pengar till pensionen utan extra kostnad, plus rätt att arbeta mindre sent i karriären. Det hjälper dig planera en mjuk övergång till pension och njuta mer av livet tidigare. Många upplever ökad livskvalitet genom deltid.
Nackdelar: Potentiell lönesänkning
Vid deltid minskar din nuvarande lön proportionellt, trots full premie, vilket kan påverka din ekonomi kortsiktigt. Avkastningen är inte garanterad, och om du inte använder deltiden förlorar du inte pengarna men får ingen omedelbar fördel. Vissa avtal har minimikrav som begränsar flexibiliteten.
När ska man avstå?
Avstå om du behöver full lön för att betala lån eller om din bransch inte tillåter deltid. Det är också värt att fundera på om du planerar att jobba längre än 65 år. Kontakta ditt fack för personlig rådgivning.
Tips för att maximera flexpension: Logga in på minpension.se regelbundet för att se ditt ackumulerade värde. Prata med din arbetsgivare tidigt om deltid för att planera övergången. Välj fondalternativ med god historisk avkastning för att boosta tillväxten.
Vanliga frågor om flexpension
Vad är flexpension?
Flexpension är en kollektivavtalad förmån som ger extra insättningar till tjänstepensionen och rätt till deltid mot slutet av arbetslivet. Den introducerades för att hantera längre livslängd och ge mer flexibilitet i pensioneringen. Många fack som Unionen och Sveriges Ingenjörer erbjuder det, och det skiljer sig från vanlig tjänstepension genom den dubbla effekten av sparande och arbetstidsanpassning.
Hur fungerar flexpension?
Flexpension fungerar genom att arbetsgivaren betalar in en premie på 0,3–0,6 procent av din lön från 25 års ålder till din tjänstepension, som ITP2 eller ITPK. Från 55–62 år kan du ansöka om deltid, där premien fortsätter på heltid medan du arbetar mindre. Uttaget sker vid pension, och pengarna växer med avkastning under åren, vilket ger en stabilare ekonomisk övergång.
Vilka är nackdelarna med flexpension?
Nackdelarna inkluderar potentiell lönesänkning vid deltid, som kan belasta hushållet om du har höga fasta kostnader. Avkastningen är marknadsberoende och inte garanterad, vilket innebär risk för lägre värde vid lågkonjunktur. Dessutom måste arbetsgivaren godkänna deltid, och om du inte utnyttjar det får du ingen omedelbar nytta utöver det extra sparandet.
När kan man ta ut flexpension?
Du kan ta ut flexpension från 62 års ålder som del av din tjänstepension, men deltidsrätten gäller ofta från 55 eller 62 år beroende på avtal. Uttaget är flexibelt – månadsvis eller engångsvis – och integreras med allmän pension. Planera med ditt fack för att undvika skattemässiga fällor vid tidigt uttag, särskilt med 2025:s höjningar i åtanke.
Hur mycket ger flexpension i Unionen?
I Unionen ger flexpension cirka 0,4–0,5 procent av lönen i extra premie, vilket för en snittlön på 40 000 kronor blir runt 2 000–2 400 kronor per år. Efter 10 år har det ackumulerats till cirka 42 000 kronor med normal avkastning, enligt Kollegas beräkningar från 2023. Effekten ökar med tid och ränta, men verifiera din personliga prognos på minpension.se för exakta siffror inklusive 2025-uppdateringar.
Kan man avstå flexpension?
Ja, du kan avstå flexpension genom att meddela din arbetsgivare eller fack, men det är ovanligt eftersom det är en fördelaktig förmån. Avstå om du prioriterar högre lön nu framför framtida pension, eller om du inte vill binda dig till deltid. Tänk på att det påverkar ditt totala pensionskuvert – konsultera en rådgivare för att väga alternativ som individuell tjänstepension mot flexpensionens fördelar.
Hur ansöker man om flexpension vid deltid?
För att ansöka om deltid med flexpension kontaktar du din arbetsgivare skriftligt minst tre månader i förväg, enligt kollektivavtalet. Diskutera med ditt fack, som Unionen, för stöd i förhandling. Godkännande baseras på verksamhetens behov, och premien fortsätter på heltid under deltiden, vilket säkerställer pensionstillväxten utan inkomstbortfall i sparandet.